Så fixar du bank och myndigheter utan BankID
Du kan klara de flesta digitala ärenden hos bank, vård och myndigheter utan BankID. Det finns flera godkända e-legitimationer att välja mellan, och på vissa håll är andra lösningar redan det som gäller. Det vanligaste alternativet heter Freja eID+, en e-legitimation på samma tillitsnivå som BankID hos myndigheter.
Vilka e-legitimationer fungerar istället för BankID
Freja eID+, Telia eID och den digitala brevlådan Kivra är de vanligaste alternativen, men vilken som fungerar beror på vilket ärende du ska göra och vilken organisation du kommunicerar med. Skillnaden ligger inte i tekniken utan i var de faktiskt accepteras.
| Alternativ | Hos myndigheter | Hos banker | I vården | Så får du den |
|---|---|---|---|---|
| Freja eID+ | Ja, brett accepterad | Ofta nej – banken kräver oftast eget BankID | Ja, används för inloggning på vårdtjänster | App plus ID-kontroll på ett ombudsställe med giltig legitimation |
| Telia eID | Ja, hos flera e-tjänster | Nej, inte som inloggning till bankkonto | Varierar mellan regioner | Beställs via Telia, kräver identifiering |
| Kivra | Ja, som mottagningssätt för post – inte som inloggning | Används för besked och avier | Kallelser och vårdbesked skickas dit | Kostnadsfri anslutning, kräver e-legitimation vid registrering |
Kivra är alltså ingen e-legitimation i sig utan en digital brevlåda. Den är ändå värd att nämna här, för mycket av det du annars skulle logga in för att hämta kommer dit av sig självt. Freja eID+ är det enda alternativet som i praktiken täcker bredden av myndighetsärenden.
Har du bara en e-legitimation utöver BankID bör det vara den.
Hur identifierar du dig när du inte har mobilt BankID
Via dator med e-legitimation
BankID på fil eller kort på en dator fungerar utan att du har mobilen i handen, och även när en äldre telefon tappar stödet. Det gäller deklaration, ärenden hos Försäkringskassan och de flesta banktjänster på webben. Har du bytt telefon och inte hunnit aktivera på nytt är detta den snabbaste vägen, och en påminnelse om att en och samma telefon bara rymmer ett Mobilt BankID hos vissa banker, vilket gör dator-varianten till en bra reserv.
Via brevlådan eller pappersvägen
Alla myndigheter måste kunna hantera ditt ärende på papper. Du kan begära blankett, posta den underskriven och få beslutet hem. Det tar längre tid, men det är inget undantagsspår, det är den lagliga huvudvägen som de digitala tjänsterna bygger vidare på.
Har du Kivra hamnar besluten där i stället för i brevlådan, och då går det ofta fortare.
Via personlig kod från myndigheten
Vissa e-tjänster går att nå med en engångskod eller personlig kod som skickas hem till din folkbokföringsadress. Skatteverkets deklaration har länge fungerat så, och flera kommuner använder samma princip för barnomsorg och bygglov.
Just kopplingen till adressen är det som gör metoden säker.
Vården och banken har redan andra krav
Flera regioner och banker accepterar redan e-legitimation på dator utan att kräva Mobilt BankID, och utvecklingen går åt det hållet. I vården loggar du in på nationella vårdtjänster med Freja eID+ på samma villkor som med BankID, och kallelser och provsvar går allt oftare direkt till Kivra utan att du behöver logga in alls.
Bankerna är den svåraste biten. En bank kräver i regel sitt eget BankID för inloggning till konton, och en alternativ e-legitimation hjälper dig sällan in där.
Går inte inloggningen finns kontoret, telefonbanken och kortet, och för den som inte kan skaffa BankID alls är bankkontoret skyldigt att hantera ärendet ändå.